Swanns värld s 9-20

Nu har jag börjat. Jag ska läsa "På spaning efter den tid som flytt" - 3010 sidor - och blogga om det.

Förutsättningarna är följande: jag är en småbarnspappa som bor i Årsta. Jag har inte särskilt mycket tid att läsa. Men jag anser mig vara en tämligen kompetent läsare, men långt ifrån en Proust-specialist. Jag har läst första boken tidigare då jag pluggade litteraturvetenskap, som jag läste 80 poäng av. Jag börjar alltså med att läsa om den. Just nu är jag pappaledig, men utan ett jobb att komma tillbaka till. Jag har tid att läsa framför allt på kvällar då jag går och lägger mig. Ofta läser jag mig till söms; jag somnar mycket lätt. Så även då jag läser dagtid.

Således kände jag igen mig i Prousts inledande beskrivning av ett uppvaknande i en fåtölj. Jag väljer att kalla berättaren för Proust för enkelhetens skull. Ögonens och sinnets gadvisa tillvänjning och orientering i rummet - det där upplever jag ofta. Det finns en särskilt djup sömn som jag ofta hamnar i efter kanske tjugo minuter, och vaknar jag då är jag alldeles vimmelkantig. Det har hänt att jag blir väckt från en sådan sömn av telefonen, och den som då ringer mig får knappast några rediga ord ur mig. Det finns säkert en vetenskaplig beskrivning av den här sortens sömn. Den skulle jag vilja få höra.

Att inleda romansviten såhär är listigt. I uppvaknandets ögonblick rör författarens sinne vid hela sitt minne av det förflutna, och han kan associera och hoppa fritt. Och hamnar så småningom i Combray, där han tillbringade sin barndom. Bilden av den ängsliga och lite sjukliga pojken blir omedelbart klar: sovrummet är "den fixa punkt kring vilken min oro kretsade". Oron finns liksom där hela tiden, den behöver bara något att gripa tag i. Lite som bakfylleångest som bara finns där och projiceras på vad som helst, för mig oftast måndagens uppstigande till arbetet.

Som sagt läser jag mig ofta till sömns. När jag inte gör det brukar läsningen avslutas med att min tjej, som inte alls har lika lätt att somna som jag, säger att hon måste släcka för att hon håller på att somna, och får hon inte somna då kommer hon inte att kunna somna alls. Så jag somnade just som Swann började komma in i bilden.