Szymborska!

Man måste ju varva prosan med poesi. Häromkvällen satt jag med Wislawa Szymborskas diktsamling Här, som jag fick av min faster (som är Proustian och frankofil) i julklapp. Lustigt nog stötte jag på dikten Icke-läsning. Den handlar visserligen om att inte läsa Proust, men jag återger den ändå här:

Köper man Prousts verk
får man ingen fjärrkontroll med sig från bokhandeln
man kan inte zappa
över till en fotbollsmatch
eller en frågestport och vinna en Volvo

Vi lever längre,
men mindre exakt,
i kortare meningar.

Vi reser fortare, oftare, längre bort,
fast i stället för minnen kommer vi hem med foton.
Här står jag med någon kille.
Det är visst mitt ex.
Här är alla nakna,
så det är väl på någon strand.

Sju band - gud bevare.
Kunde de inte ha sammanfattat, kortat,
eller visat det hela i bilder.
Det gick en TV-serie med Dockan
fast min svägerska säger att det var någon annan på P.

Och förresten, vad var han för en?
Han låg visst till sängs och skrev, år efter år,
papper efter papper
med hastighetsbegränsning.
Men vi kör på högsta växeln
och är – ta i trä - friska.

Just det där sista tål ju att tänkas på. Mitt lilla Proustprojekt tycks ju onekligen dra ut på tiden. Jag har visserligen ingen deadline eller så, men ändå, det tar lite tid det här. 10 år tippade jag när jag åt middag med en vän häromdagen.

Dockan i dikten syftar, enligt en fotnot, på den polska prosaförfattaren Boreslaw Prus, och Symborska gör en poäng av hans namns likhet med Prousts.

Jag måste säga att jag uppskattar Szymborskas dikt, och hela hennes diktsamling med för den delen. Det finns fler trådar i dikten som jag skulle vilja dra i, och det får jag återkomma till.